För alltid 21 - infantil och shoppande

Simrishamns hamn. Foto: Astrid Nydahl

My list of pet peeves is short, and it runs like this: traffic, small dogs, and shopping. Fate has ruled that I shall always dislike these three things, and there’s no help for it. But for now, I want to focus only on the last one. Though I’ve spent my whole life ignoring clothing stores, one has been catching my attention from the sidewalk over the past few years: Forever 21. (Timothy Danaher)

När jag av en tillfällighet hittade texten jag citerar ur kände jag mig mindre ensam i världen. Det finns människor – överallt – som kan skriva under på Danahers ord. De tre fenomen han nämner hänger samman, på så sätt att privatbilismen idag håller på att kväva planeten och människorna, men fordonet i sig har blivit shoppingkulturens främsta statussymbol. Jag tror det förhåller sig likadant med småhundarna. Man bär dem under armen som en finare handväska. Konsumismen kan väl inte uttryckas klarare än  namnet på den butikskedja Danaher nämner: Forever 21. Det är en häpnadsväckande och infantil kultur som odlar detta. Unga-vuxna-idealet som kan hålla fast vid tonåringens klädstil och ändå göra anspråk på att ha vuxit upp och möjligen mognat en smula. Att sedan denna klädstil ofta kombineras med massiv tatuering och piercing gör inte saken bättre. Trafik, småhundar och shopping - kunde man inte sammanfatta vår epok så?