tisdag 4 mars 2014

Gömslen och realiteter

Gettlinge gravfält. Södra Öland. Foto: Astrid Nydahl
Hur mycket hellre hade jag inte gömt mig på Öland nu. Låst en stugdörr. Bevarat tystnaden. Avstått all kommunikation och låtit naturen ha sin gång. Jag var nämligen på förberedande halvdagsbesök på Ortopedkliniken i Hässleholm igår. Det mesta såg bra ut. Fram till blodtrycksprovet. Skyhögt som vanligt. Efter många om och med kom beskedet: jag godkändes ej för operation. Så jag är tillbaka på ruta ett. Måste börja med annan blodtrycksmedicin för att sedan återkomma. Klassades dessutom som kategori 3-patient, vilket innebär att mina kroniska sjukdomar gör narkos omöjlig. Om och när det blir operation måste jag göra den i vaket tillstånd med ryggmärgsbedövning. Ja, jag hade hellre gömt mig på södra Öland, där i vintertystnaden och ödsligheten. Det här livet - som patient i skytteltrafik och ständigt nya överraskningar - ter sig alltför svårt. Och så säger jag till mig själv att låta min inre gnällpetter tystna, det pågår trots allt en militär uppladdning och det nya ryska riket under Putin visar vem de verkligen är och vilka avsikter de har. Det är så mycket angelägnare och ett verkligt skäl till oro. En mycket klok analys görs i dagens DN av historikern och författaren Timothy Snider:
"Hur den ryska interventionen än kommer att arta sig, så är den inte ett försök att stoppa en fascistisk kupp, eftersom någon sådan inte har inträffat. Vad som inträffat är en folklig revolution, med allt vad det innebär av oreda och förvirring. De unga ledarna på Majdan, somliga av dem radikala vänstertänkare, har riskerat sina liv för att opponera mot en regim som representerade, å det extremaste, sådana ojämlikheter som vi kritiserar här hemma. De har en erfarenhet av revolutionen som vi saknar. En del av denna erfarenhet är, dessvärre, att västerlänningar är provinsiella, godtrogna och reaktionära.
Än så länge har den nya ukrainska ledningen reagerat med anmärkningsvärt lugn. Det är mycket möjligt att en rysk attack på Ukraina kommer att utlösa en stark nationalistisk reaktion. Det skulle vara konstigt om den inte gjorde det, eftersom invasioner har en benägenhet att locka fram det värsta hos människor. Om detta händer, så bör vi se utvecklingen för vad den är: en helt och hållet oprovocerad attack av en nation mot en annans suveräna territorium."