tisdag 18 juni 2013

Tisdagsfundering på Woodbrokes parkbänk

Foto: Astrid Nydahl
Varje dag som börjar med koltrastsång och solsken ter sig som en anakronism. Hur skulle jag kunna ta vara på en sådan dag? Jag, den sämst lämpade.

2 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Bänken får mig att tänka på en av de naturforskande engelska gentlemän från 1700-talet som Gunnar Brusewitz berättat om. Tror det gällde mannen som redde ut skillnaden mellan gran-, grön- och lövsångaren. Han sprang inte omkring i onödan i naturen, han hade en gångstig i trädgården med bänkar placerade på lämpliga ställen där han kunde sitta och studera fåglarna!

Inre exil sa...

Tack Björn. Det lustiga är att dina tankar leder i precis rätt riktning. Woodbroke som idag är kväkarnas gård i Birmingham tillhörde chokladkungen Cadbury, den var hans privatbostad och parken han anlade består, förutom växtligheten, av slingrande stigar och bäckar och överallt utplacerade bänkar som den här, vilka alla har en namnplakett som hyllar någon för gården viktig person som bistått med ekonomiska insatser. Cadbury testamenterade hela sin egendom till kväkarna och hade bara ett krav: ingenstans i "Cadbury-land" fick det serveras alkohol. Det håller man fortfarande hårt på. Det märkliga är att platsen ligger utmed stadens hårdast trafikerade väg, Bristol Road i Selly Oak. Men rävarna såg jag där dagligen.