söndag 17 februari 2013

Christoph Andersson: Operation Norrsken. Om Stasi och Sverige under kalla kriget (Norstedts)

Christoph Andersson skriver i sin nya bok om Stasi och Sverige under kalla kriget. Det var en både farlig och spänd tidsepok. Andersson visar med sina omfattande källstudier, intervjuer och sin skarpa överblick hur svenskt handlande visavi DDR såg ut. Det var både suspekt och fyllt av dubbelspel.

Carl Algernon var krigsmaterielinspektör och blev genom sitt jobb en av aktörerna i svenska Bofors-affärernas mörka vrår. En dag på 1980-talet lämnade han kontoret för att ta tunnelbanan hem. När tåget till Ropsten körde in på stationen föll Algernon baklänges och dog omedelbart.

Krigsmaterielinspektionen, där Algernon arbetade, har till uppgift att granska vapenexporterande företags agerande. Andersson menar att Bofors hade ingått en ”ohelig krutallians” med DDR. Tidigare hade Bofors legalt exporterat till Iran. Men när shahen störtades och islamisterna grep makten förändrades situationen. DDR är snabba att etablera goda relationer med Khomeini, den nye verklige makthavaren i Teheran.

I september 1980 började emellertid kriget mellan Iran och Irak. På Bofors och i DDR insåg man att tiden var kommen för att tjäna de riktigt stora pengarna.

Något senare fick Olof Palme i uppdrag att medla mellan Iran och Irak. Medan kriget pågick behövde Iran vapen och därför inleddes det spel som omfattade ett ”tredje land”. Lösningen blev att Sverige – illegalt och på omvägar – försåg DDR med ”ersättningsprodukter” för de vapen och det krut som de hade sänt till mullornas krig.

I juni 1984 träffades Olof Palme och Honecker i DDR. De log ikapp och talade förstås om ”fred och nedrustning”. Men det bara någon månad senare skulle man på högsta nivå – Palme personligen? - tillåta export av svensk kärnvapenteknologi till DDR!

När så Palme mördades tillsatte man i DDR en egen mordkommission. Anderssons bok berättar ingående om de olika spåren. DDR planterade några som också spreds av svenska medier.

Cats Falck jobbade på SVT:s Rapport och sysslade med information som ska ha handlat om hur amerikansk högteknologi med svensk hjälp smugglas till DDR. I november 1984 försvann hon spårlöst tillsammans med Lena Gräns och de båda hittades i maj 1985 döda i en bil på botten av Norra Hammarbyhamnen. Vad skulle en programsekreterare ha för roll i ett storpolitiskt spel? Någon alls? Det verkade inte troligt, men Cats Falck ska ha undersökt smuggling av högteknologi. Christoph Andersson talar i sin bok med människor som läst Cats Falcks anteckningar. Han intervjuar människor i hennes familj och forna arbetskamrater. Nog går det några kalla kårar längs ryggraden när man tänker tanken att de två kvinnorna helt enkelt avrättades och fördes över kanten i sin bil, där de satt döda under tiden fram till dess de av en slump hittades.

Som bokens titel säger handlar den inledningsvis om en helt annan affär, Operation Norrsken som går tillbaka till nazi-tiden och hur förbindelserna mellan gamla nazister, Sverige och det DDR såg ut. Men här finns fler berättelse och boken ger i sin helhet en skrämmande bild av Sverige och svenskt agerande under några av kalla krigets svåra år.

Uppdatering:

Med anledning av kommentar av Björn vill jag här förtydliga vad det handlade om. ASEA hade fått en order värd 300 miljoner, i vilken ingick sex datorsystem med amerikanska komponenter. På  sidan 137 och framåt berättar författaren hur Sovjet och dess lydstater kunde kringgå vapenembargot. Genom Sverige fann de lösningen och det var denna minst sagt skumma handling som Cats Falck var på spåren. Det handlade om s.k. VAX-datorer som den amerikanske tillverkaren skeppat via Sydafrika. De kommer sedan vidare till Täby, där de efter ett halvt år gick med lastbil över Östersjön till Sovjetunionen. Detta är en snårig historia som tar stor plats i boken. För den som vill veta mer kan jag bara rekommendera läsning, fram till den punkt då berättelsen når de ASEA-tillverkade högtryckspressar som i DDR ska användas för framställning av kärnvapen. De kallades QIH20. ASEA får tillstånd från Statens kärnkraftsinspektion och senare från regeringen Palme.

6 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Svensk kärnvapenteknologi??? Hade inte Sovjet något att leverera, de hade ju sådan i verkligheten också.

Thomas Nydahl sa...

Ja, han skriver så i boken. Det handlar om komponenter som tillverkats i Sverige, minns inte va de kallades, men så var det.
Det östtyskarna främst efterfrågade var ju annars datorkomponenter från USA som de inte kunde få av Sovjet. Där blev Sverige en "mellanhand", men först efter godkännande från högsta ort.

Thomas Nydahl sa...

Björn, har som uppdatering i bloggen lagt ut följande:

Med anledning av kommentar av Björn vill jag här förtydliga vad det handlade om. ASEA hade fått en order värd 300 miljoner, i vilken ingick sex datorsystem med amerikanska komponenter. På sidan 137 och framåt berättar författaren hur Sovjet och dess lydstater kunde kringgå vapenembargot. Genom Sverige fann de lösningen och det var denna minst sagt skumma handling som Cats Falck var på spåren. Det handlade om s.k. VAX-datorer som den amerikanske tillverkaren skeppat via Sydafrika. De kommer sedan vidare till Täby, där de efter ett halvt år gick med lastbil över Östersjön till Sovjetunionen. Detta är en snårig historia som tar stor plats i boken. För den som vill veta mer kan jag bara rekommendera läsning, fram till den punkt då berättelsen når de ASEA-tillverkade högtryckspressar som i DDR ska användas för framställning av kärnvapen. De kallades QIH20. ASEA får tillstånd från Statens kärnkraftsinspektion och senare från regeringen Palme.

Björn Nilsson sa...

En VAX-dator mötte jag en gång i tjänsten, om jag minns rätt. Avancerad för sin tid. Jag minns också att när det blev alltför många skandaler stod dåvarande partisekreteraren i socialdemokraterna, Sten Andersson, och viftade med armarna på ett förstamaj-möte och ropade att "vapenbyken ska tvättas". Och sedan hände ingenting mer med det. Inte så konstigt: alla maktgrupper (regering, företag, fack, riksdagspartier) var ju ense om vapenhandel och att sopa besvärliga fakta under mattan. I Indien blev "Bofors" och "korruption" synonyma ord, det kan fortfarande vara så. Att kriget mellan Iran och Irak (framkallat av den väststödde och ännu penningstinne Saddam Hussein) gav rika exempel på den internationella vapenhandelns och diplomatins ruttenhet var känt redan då.

Men att Östtyskland skulle ha ett eget kärnvapenprogram samtidigt som landet var fullt av sovjetiska slagfältskärnvapen tycker jag låter lika troligt som om Västtyskland hade haft ett eget kärnvapenprogram samtidigt som landet var fullt av NATO:s slagfältskärnvapen. Det är klart, någon kan ha tänkt åt det hållet, men hur stor är sannolikheten för ett verkligt program? Båda Tyskland hade kärnkraft, man hade förmodligen tillverkning av radioaktiva produkter för medicinska ändamål, men bomber ...???

Thomas Nydahl sa...

Björn, tack för kommentar. Jag refererar bara bokens innehåll.

Björn Nilsson sa...

Jaja, inget problem med det.