En av mina läsare, Lennart i Helsingborg, har sänt mig sina fina bilder
från Lissabon. Betrakta och njut! För mig är det stadens själ som syns på bilderna.
Också i duvornas vingslag. Det är länge sedan jag själv befann mig där. Det fina med reseskildringar är att man kan återvända till städerna man blivit så knuten till. Och med bloggen har jag privilegiet att möta andra. Vi är en hel krets som vid det här laget har rest eller fortsätter resa till just Lissabon.
2 kommentarer:
Fint.
Han som sitter och nickar till framför polisen är skoputsare. Det kanske inte alla dina läsare har uppmärksammat. Det finns fortfarande ganska gott om skoputsare i Lissabon (däremot inte i Porto), men de tycks alla vara i den här mannens ålder, så frågan är hur länge det pågår. Det är säkert inget man blir rik på, men knappast heller någon man sliter ut sig på. De sitter stillsamt vid sina putsställ, hetsar inte efter turister som shoe shine boys på andra platser.
På det hela taget kanske det också kännetecknar Portugal.
Sant Anna, han har ju sin utrustning framför sig. Och visst unnar man också honom en liten sömnig paus.
Nog har jag sett hans yrkesbröder, alltsedan 1983. De är fina och värdiga.
Skicka en kommentar